Att tappa bort saker
Jag är lite av en expert på att tappa bort saker. Det värsta som finns att tappa bort är glasögonen. Det brukar alltid vara så att man tar ur linserna på kvällen och ska sedan ta på sig glasögonen. Men då kommer ju frågan: var är glasögonen? Man kan ju ha lagt ifrån sig dom precis var som helst. Och det värsta är ju att man ser ju ingenting medans man letar! Det är ju liksom glasögonen man letar efter!
fjärrkontrollen kommer bort kanske fem gånger om dan. Vanligaste stället är mellan soffdynorna. Under kuddarna i soffan är också ett bra ställe att leta. I köket kan den hamna också, men det ställe den legat på de senaste gångerna den varit borta är faktiskt under katten. Man undrar ju hur bekvämt det kan vara att ligga på en fjärrkontroll, men man vet ju aldrig, han kanske leker att han är en höna som ligger på ägg. Undrar bara vad som kommer ur fjärrkontrollen när den kläcks.
Mobilen är en riktig rackare till att försvinna också. Fast den går ju ringa eftersök på. Typ halva telefonräkningen är eftersökningsringningar. Känns ju bra. Skulle behöva ha en eftersökningsringningsfunktion (puh! långt ord!) på fler grejer. Typ glasögonen. Får nog ta patent på det.
Vissa (Ja Linnéa, jag menar dig) idiotförklarar alltid mig när jag har med min handväska överallt. Typ till stallet. Men det är ju för att jag inte kan lägga ur plånboken eller körkortet eller nycklarna för då tappar jag bort dom. Det är lättare att hålla reda på en väska. Det har hänt en gång att jag av någon anledning lade ur plånboken ur väskan. Ja, vad hände då? Jo, man stod där som ett fån hos tandläkaren "Ööööh... jag har ingen plånbok med mig..." Genant var ordet.
Ja så är det att vara senil.
fjärrkontrollen kommer bort kanske fem gånger om dan. Vanligaste stället är mellan soffdynorna. Under kuddarna i soffan är också ett bra ställe att leta. I köket kan den hamna också, men det ställe den legat på de senaste gångerna den varit borta är faktiskt under katten. Man undrar ju hur bekvämt det kan vara att ligga på en fjärrkontroll, men man vet ju aldrig, han kanske leker att han är en höna som ligger på ägg. Undrar bara vad som kommer ur fjärrkontrollen när den kläcks.
Mobilen är en riktig rackare till att försvinna också. Fast den går ju ringa eftersök på. Typ halva telefonräkningen är eftersökningsringningar. Känns ju bra. Skulle behöva ha en eftersökningsringningsfunktion (puh! långt ord!) på fler grejer. Typ glasögonen. Får nog ta patent på det.
Vissa (Ja Linnéa, jag menar dig) idiotförklarar alltid mig när jag har med min handväska överallt. Typ till stallet. Men det är ju för att jag inte kan lägga ur plånboken eller körkortet eller nycklarna för då tappar jag bort dom. Det är lättare att hålla reda på en väska. Det har hänt en gång att jag av någon anledning lade ur plånboken ur väskan. Ja, vad hände då? Jo, man stod där som ett fån hos tandläkaren "Ööööh... jag har ingen plånbok med mig..." Genant var ordet.
Ja så är det att vara senil.
Saker jag inte behöver men antagligen kommer att köpa ändå:
- Glassmaskin. Jätteonödig grej. Men finns det en i rosa så kommer jag garanterat köpa den.
- Blu-ray spelare. Nu börjar dom ju bli lite billigare så jag har allt varit lite sugen på en. Men det känns ju så värt att sitta och titta på blu-ray på min 100 år gamla tjock-tv. Det är ju som att ha diamantörhängen till sunkiga myskläder. Liksom.
- En ny telefon. Den jag har fungerar alldeles utmärkt. Men jag vill ju ha en sån där stor platt telefon som alla andra har. Som man kan spela Angry birds i.
- Mer skor. Jag ska inte köpa mer skor Jag SKA inte köpa mer skor JAG SKA INTE KÖPA MER SKOR JAG SKA INTE KÖPA MER SKOR!!! Jag kommer köpa mer skor.
- Mer schampo, balsam, duschcreme och parfym. Jag har nog så det räcker i 10år. Undantag parfymerna. De räcker nog livet ut. Så här såg mitt badrum ut i våras:
Ej giltiga skäl till att spara plagg du aldrig använder:
- Om jag går ner 35 kilo så kanske det passar.
- Jag köpte det på Öland.
- Jag har ju ett fint kort på mig när jag har det på.
- Jag har aldrig använt det. Man måste ju uppnå ett visst slitage på ett plagg innan det kan slängas. Bäst det ligger i garderoben i 7 år till.
- Det kan komma ett tillfälle då en guldfärgad, halvt genomskinlig, sticksig kofta i storlek xs är helt rätt.
- Det är ju en bild på Kungen på.
Går inte vs. går visst
För ungefär tre år sedan så införskaffade jag mig en fåtölj på IKEA. 89:- kostade den. Tror dessutom att pappa betalade tillochmed. Den var ju inte särskilt snygg, men en gratis fåtölj är ju en gratis fåtölj.
Så här såg den ut:
Häromdan så fick jag dock en idé. Om man målar träet svart och färgar klädseln rosa! Införskaffade då ett paket textilfärg och skulle sätta igång att färga. Stötte dock på problem. På tvättrådet på klädeln stod det "Får ej tvättas i maskin". Och på texilfärgspaketet stod det att det inte gick att färga om det var mycket polyester i tyget. Klädeln innehöll 65% polyester. Det var ju dömt att misslyckas. Men skam den som ger sig. Klädsel och färg åkte in i tvättmaskin på 40 grader. Resultat? Går visst!!!
Snyggt va?!
Så här såg den ut:
Häromdan så fick jag dock en idé. Om man målar träet svart och färgar klädseln rosa! Införskaffade då ett paket textilfärg och skulle sätta igång att färga. Stötte dock på problem. På tvättrådet på klädeln stod det "Får ej tvättas i maskin". Och på texilfärgspaketet stod det att det inte gick att färga om det var mycket polyester i tyget. Klädeln innehöll 65% polyester. Det var ju dömt att misslyckas. Men skam den som ger sig. Klädsel och färg åkte in i tvättmaskin på 40 grader. Resultat? Går visst!!!
Snyggt va?!
Saker jag är rädd för:
- Tvestjärtar. Det här är en fobi. Alltså på riktigt. En totalt omotiverad rädsla. Jag får jättepanik när jag ser en och det börjar liksom krypa i hela kroppen. Jag tror att det var två år sedan då det plötsligt kom en tvestjärt krypandes tvärs över mitt sovrumsgolv. Mitt i november! Traumatisk upplevelse! Den måste ju ha vart i min lägenhet hela hösten! The horror!!
- Höjder. Jag underskattar ALLTID min höjdrädsla. Nån frågar om jag kan gå upp på en stege för att måla eller nått, Visst! svarar jag. Går upp tre steg på stegen sen så börjar det snurra. ALLTID.
- Att någon ska gömma sig i min lägenhet och sedan mörda mig när jag sover. Jag kollar alltid under sängen innan jag ska gå och lägga mig. Om jag skulle behöva gå ut i köket eller nått efter jag tittat under sängen så måste jag kolla igen när jag kommer tillbaks. Svårt att tro men jag är faktiskt 25 år gammal. Om jag har haft fönstren öppna för vädring så måste jag även kolla alla garderoberna innan jag ska sova. Som om någon skulle få plats i mina fullproppade garderober. Och om någon mot all förmodan skulle göra det så skulle denna personen förmodligen vara av en sådan storlek att han inte skulle utgöra något som helst hot mot mig. Men ändå. Man måste ju vara på den säkra sidan.
- Stora båtar. Alltså riktigt stora båtar, typ färjor. Det är inte att vara på dom som är otäckt utan att stå vid hamnen och titta upp på dom. Jag vet! Jättekonstigt, med jag tycker att det är riktigt otäckt! Jag har ingen som helst aning om vart denna orationella rädsla kommer ifrån. Det var tillochmed liite otäckt att stå vid en sån där liten färja som går i Göta kanal. Färjan Lina går dock bra.
Jag och Ralf
I onsdags svarade jag i växeln på jobbet. och möttes av detta:
- Tjena, Ralf Edström här, Hur är läget?
Jag: - Eeehhh... bra...(Herregud pratar jag med en kändis nu?)
Sen började han prata om vädret. Det blåste tydligen hemskt i Göteborg. Sen så ville han prata med chefen. Jag var tvungen att fråga senare om det verkligen var DEN Ralf Edström. Det var det.
Så vi är polare nu.
Jag och Ralf.
Ralf och jag.
- Tjena, Ralf Edström här, Hur är läget?
Jag: - Eeehhh... bra...(Herregud pratar jag med en kändis nu?)
Sen började han prata om vädret. Det blåste tydligen hemskt i Göteborg. Sen så ville han prata med chefen. Jag var tvungen att fråga senare om det verkligen var DEN Ralf Edström. Det var det.
Så vi är polare nu.
Jag och Ralf.
Ralf och jag.
Bloggen
Hej. Nu har det varit tyst här på bloggen väldigt länge. Det beror till största delen på att det är mycket svårt att skriva om sitt liv när man inte har nått. Så jag får tänka om lite. Så bloggen kommer nog se lite annorlunda ut framöver och jag SKA försöka blogga lite oftare!
/Mari
/Mari
